Ingen god nyår heller, knappast trettonhelgen heller. Nu pratar jag alltså om Benjamin och maten... och vädret! Inget annat.
I takt med att julen närmade sig slutade Benjamin sakta men säkert att äta och lagom till jul åt han... ingenting. Inte ens kex och kakor! Möjligen slank det ner något ärta i mellandagarna. Kanske en halv pepparkaka. Och några havreringar som tog vägen genom sopbilen han fick i julklapp.
Benjamin protesterade envist och ihärdigt mot att ens vara med vid måltiderna. Drack gjorde han förstås (annars hade han ju knappast överlevt). Han gjorde som han gjort de första 2 åren och 9 månaderna i sitt liv - livnärde sig helt på mjölk och näringsdryck.
Hostade gjorde han däremot. Så han kräktes. Men han var pigg och glad (förutom vid måltiderna) och verkade inte särskilt sjuk i övrigt.
Och vi såg på. Men en blandning av oro och lugn. Vi övertygande oss själva gång på gång att det väl var på grund av den envisa hostan som han inte ville äta. Visst fanns en gnagande oro (oron satt i ryggen) över att han skulle sluta helt igen men jag försökte verkligen fylla mig med lugnet (lugnet satt i magen) av att Benjamin fixar detta.
Dagarna gick. Ett kex ena dagen. En ärta den andra. Och dagarna gick. Det var som att hamna på den där rutan i sällskapsspelen där man ska backa tillbaka till start. Som att förflyttas ett halvår tillbaka i tiden, tillbaka till ruta 1.


I helgen som gick var det till slut dags för julgransplundring!
Höjdpunkten för Storasyster var att få ta hammaren och riva pepparkakshuset för att sedan äta upp det dammiga dito. Det visade sig vara julens höjdpunkt även för Benjamin och maten. Han åt och åt av det sötsliskiga huset.
Sedan dess har det bara fortsatt...
Benjamin äter som aldrig förr!
Och jag kan inte inte låta bli att tänka på det inlägget jag gjorde för snart två år sedan. Det som handlade om pepparkakshus. Där skriver jag:


Hmm...Det sista är kanske ingen dum idé ändå! Vi har ju ändå tänkt att vi ska skaffa en lekstuga till barnen. Vi ska kanske tänka om och faktiskt bygga ett stort pepparkakshus istället. Där allt går att äta, som vi kan stoppa Benjamin i..."