Det går långsamt långsamt.
Det är faktiskt knappt någon styrfart alls.
Det är i sanning ett maraton i tålamod.
Men jo, Benjamin är alltmer intresserad av att stoppa saker i munnen. Det senaste är strumpor. Fråga mig inte var han hittar dem - men alltsom oftast ser vi honom med en strumpa i munnen. Och vad gör vi då? Jo naturligtvis preparerar vi den med mat!
Varsågoda att beskåda en serie bilder som jag kallar "Köttbullestrumpan":
Smart! Och så rund och fin han ser ut. Härligt! (Men jag fattar att ni är less på maratonet.)
SvaraRaderaLjuvliga bilder... Man får njuta när sådana tillfällen ges, och låta dessa tillfällen ge styrka när man nästa stund är nere på botten och krälar i trötthet och uppgivenhet... All styrka och kraft till ER...
SvaraRadera*fniss* mitt i misären finns det glädje och lite hopp - det är fina grejer det.
SvaraRaderaVäldigt fina bilder!!!
Köttbullestrumpa. Vilket genialt ord!
SvaraRaderaDet är svårt att inte skratta åt bilderna. Köttbullestrumpa.