På väg till Bvc tänker jag:
"Så dum jag är... Klart att han växer! Klart att han börjar äta! Klart han börjar prata! Han gör det bara i sin egen takt. Tralalalala..."
Hemma igen tänker jag:
" 80 gram, det är inte mycket alls. Det är väldigt lite. Men det är 80 gram mindre än för en månad sedan då vågen visade 9 kilo prick. Och då har han inte bajsat varken igår eller idag. (Ursäkta bajssnacket men ni som är i branchen vet hur det är... Man räknar på allt. Och hade han precis bajsat hade man kunnat lägga till de bajsgrammen till vikten och kännt sig något bättre till mods, eller hur?)
Och om Bvc-sköterskan varit något mindre benägen att påpeka allt som Benjamin faktiskt gör och kan så hade jag varit mindre ledsen och orolig för det som han inte gör och kan."
Och de där silikonskedarna som Bosse kom hem med. Konsumtionshysteri är vad det är. Onödiga prylar till hysteriska småbarnsföräldrar. Lika onödigt för Benjamin som för andra barn utan funktionshinder och ätstörningar. Lika löjligt som de där tuggpåsarna som säljs till hysteriska småbarnsföräldrar i tron att det stimulerar barnens smaksinne. Dumt och fullständigt onödigt. Friska barn lär sig äta minst lika bra utan massa tramsiga hjälpmedel som bara bidrar till att öka lära-barnen-äta-hysterin liksom miljöpåverkan och konsumismen. Och jag tror faktiskt att de är lika meningslösa för Benjamin som för andra friska barn. Tyvärr.
Roligt med mycket blogguppdateringar igen. Men egentligen inte alls roligt (förutom att jag tycker om att läsa vad du skriver) för det verkar som att du skriver mer när du oroar dig mer. Tycker i alla fall inte att ni är hysteriska. /lillasyster
SvaraRaderaNä nä, det är inte vi som är hysteriska;) Bara lite... Det är dom andra som köper dessa struntprylar i tron att det behövs för barn utan ätstörningar. Dom är hysteriska!
SvaraRadera