Utvecklingsbedömningar

Häromdagen traskade en glad och snorig Benjamin in till Bvc-psykologen. Raskt klättrade han upp i stolen mittemot henne och så var det igång. Utvecklingsbedömning med hjälp av den svenska versionen av det amerikanska testet för utvecklingsbedömning: Merrill-Palmer – Revised Scales of Development. Testet innehåller en del för kognition och en för grovmotorisk utveckling.

Benjamin byggde faktiskt ett torn av tre klossar efter att psykologen tålmodigt visat hur man gör. Han fick i de runda stavarna i de runda hålen men inte de fyrkantiga stavarna i de fyrkantiga hålen. Han uppfattade inte riktigt det som handlade om olika färger och inte pusslet med fyra olika geometriska former. Han listade inte ut hur han skulle få ut brickorna ur lådan eller hur han skulle få den roliga gubben att ploppa ut genom kameran eller hur han skulle stäng in den igen. Han pekade på hästen men pekade inte ut barnet som sov.

Det i särklass roligaste var dock att slänga ner alla testets delar på golvet. Om och om igen. Klossar, pinnar, brickor och allt vad det var. Allt hamnade på golvet. Benjamin hade riktigt roligt särskilt som både vi och psykologen tålmodigt plockade upp alla delar om och om igen.

Kanske betedde han sig inte riktigt som en tvååring generellt skulle göra men han visade tydligt att han är intresserad av kontakt och samarbete vilket psykologen glatt konstaterade. Han förstod inte vad han förväntades göra men han interagerade till exempel genom att ge klossarna till psykologen (vilket för övrigt var riktigt smart för hon var ju faktiskt bättre på att bygga torn;)

Besöket lämnade psykologen med en del material att sammanställa. Genom att studera Benjamins lek och reaktioner på testets olika delar kommer hon göra en uppskattning på vilken ålder som Benjamin mentalt befinner sig på. Vi kommer att träffa psykologen igen om ett par veckor för återkoppling.

Mig lämnade besöket relativt oberörd. Inget konstigt och inga nyheter (förutom de tre klossarna på varandra). Men hemma blir jag desto oftare berörd. Som igår när Benjamin för första gången tog en leksakstelefon (varifrån kommer de alla rosa leksakstelefoner - det vimlar av av dem hr hemma), satte den mot sitt öra och pladdrade. Glädjen bubblade inom mig och jag blev alldeles varm av lycka. Han förstår! Hade jag bara haft kameran inom räckhåll hade ni fått se själva.

Och häromdagen kom han med lillasysters napp, gav till henne och sa tack. Jag häpnade! Nu övar vi på tack flera gånger om dagen: "Aikk" låter det och ibland kommer det med ett "T" också. "Ait"! Han riktigt anstränger sig för att få till det i den lilla munnen med den lilla tungan som är så ovan vid att jobba och forma både mat och ord. För några månader sedan hade han ett ljud som lät som "Tittut!" men det har inte kommit igen. Och så säger han ibland "Ma" fast det är lite oklart vad det egentligen betyder. Så jag räknar tack som hans första ord. Visst är det lite fint. "Tack!" Tack!!!

Utvecklingen går alltså framåt. Sakta men säkert. Benjamin visar nu med all önskvärd tydlighet vad han vill och vad han inte vill. Han leker med sina systrar. Leker jage med storasyster och parallellek med Klara (när små barn leker samma sak bredvid men inte med varandra). Han tar på sig våra skor på sina små fötter. Han klättrar upp på stolar. Han kan peka ut magen, näsan och foten (om man sjunger ramsan i just den ordningen). Likaså tittar på Klara när vi sjunger om henne. Han vet vad hästen säger "Iiii" och katten "Iaoo" och hunden "Obb".

Vi har också konstaterat att hans "tendenser" alltmer avtar. Han är fortfarande fascinerad av allt som snurrar men inte lika mycket. Han kan fortfarande gå till dörren och dra den fram och tillbaka en kort stund men inte längre upp till 15-20 minuter (en halvtimme är nog rekordet). Vi ser honom heller aldrig snurra på kontorsstolen längre. Han fastnar överhuvudtaget mindre sällan i saker och verkar alltmer intresserad av människor.

Och han är fortfarande väldigt väldigt söt!

Lite mer om testet:
Den svenska versionen av MP-R är en kulturell och språklig bearbetning av den amerikanska förlagan. Utvecklingsbedömningen består dels av ett kognitivt testbatteri, dels av en skala för bedömning av grovmotorisk utvecklingsnivå.

Det kognitiva testbatteriet är utformat så att man erhåller ett generellt utvecklingsindex som speglar ett barns allmänna kognitiva utvecklingsnivå. För att kunna bedöma ett barns utveckling inom olika områden är batteriet indelat i tre domäner: Kognition, Finmotorik och Receptivt språk. Dessutom finns tre tilläggsskalor som återger barnets förmågor inom funktionsområdena Minne, Bearbetningshastighet samt Visuomotorik.

Det kognitiva testbatteriet är konstruerat utifrån principen att ett barn inte behöver besvara uppgifterna verbalt, utan visar sina förmågor genom att exempelvis aktivera leksaker eller peka på stimulusbilder. För att genomföra en utvecklingsbedömning med MP-R är man alltså inte beroende av ett barns expressiva språkliga förmåga, utan kan bedöma hans eller hennes allmänna kognitiva utveckling utan denna influens.

Den grovmotoriska skalan är uppbyggd kring olika viktiga motoriska utvecklingsfaser. Under barnets första två år bedöms postural kontroll och rörelseförmåga. I treårsåldern tillkommer en tredje dimension; viljestyrd kontroll av större motoriska rörelser. Under administreringen av skalan ska man även observera på vilket sätt ett barn genomför uppgifterna; han eller hon kan använda ett omoget rörelsemönster för att klara dem. Dessa kvalitativa observationer poängsätts inte utan ska ses som indikatorer på eventuella motoriska problem.

Resultatet utvärderas i jämförelse med normer (IK-skalan). Dessutom genereras så kallade utvecklingspoäng, vilka gör det möjligt att följa ett barns utveckling över tid.