torsdag 2 maj 2013

Jag hade tänkt att skriva om dagen idag.

Om läkarbesöket; den knaggliga viktuppgången och provtagning av tillväxthormoner.
Om besöket hos logopeden; språkutveckling, tecken som stöd, munstimulering och remisser.
Om mina försöka att förstå vem som gör vad och i vilken ordning.
Om mina försök att vara lite mer offensiv.
Om min dystra känsla efteråt.
Om tröttheten.

Men nu känns det inte längre angeläget. På vägen hem från förskolan träffade vi bekanta vars dotter fått återfall i cancern. Återfall och en annan sort. Innan var det "bara" leukemi. Nu finns det också 7 tumörer i den lilla kroppen. Den lilla kroppen som på måndag ska trasas sönder i ännu en behandling. Den lilla kroppen som inte klarar hur mycket påfrestningar som helst.

Föräldrarna berättar att innan återfallet "var väggen nära". Nu finns det inget mer än trötthet. Bara trötthet. Vi grät tillsammans.

Och hoppet står till en stamcellstransplantation. Men det är 10 olika faktorer som ska stämma för att en transplantation ska ha goda chanser att lyckas. Varken föräldrarna eller lillebrors stamceller stämde med flickans behov. Jag läser om Tobiasregistret. Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Funderar på om jag vill och vågar anmäla mig. Tänk om det är just mina stamceller som kan rädda den lilla flickans liv?

Tänk om det är just dina stamceller som kan rädda liv?


Tobias Registret



1 kommentar:

  1. Usch det ör verkligen fruktansvärt! Och så svårt att hitta rätt donator. Är med itobiasregistret sen 20 år tillbaka, och har inte ått lämna än. Hoppas de hittar sin donator! Maria

    SvaraRadera