fredag 12 juli 2013

Packa upp!

Hemma igen!

Nu ligger en stor hög med packning på golvet som väntar på att bli omhändertagen. En stor disk som väntar på att diskas. En stor hög med ren tvätt som väntar på att vikas ihop. Men det får vänta lite (till...)

Det finns ju en blogg också. En blogg som väntar på att uppdateras. Jag vet nämligen att det finns läsare som är nyfikna på hur det går. Jag blir så rörd när ni otåligt hör av er och undrar hur det går.

Det går bra! Benjamin fortsätter att äta!

Digestivekex är fortfarande hans bästa gren. Digestivekex tillsammans med annat som har samma torra och spröda konsistens som kakor och kex. Men han har under den senaste veckan utökat sin meny och ätit: Kakor och kex med fyllning, några bitar kanelbulle och en halv smörgås. Han har ätit 10 ärtor, 3 pommes frites och en halv centimeter wienerkorv. Så har han tuggat och svalt flera musbett  äpple, två musbett nektarin och lite morot.

Det låter så lite... Men det är så mycket! Till och med jag själv blir imponerad nu när jag ställer samman allt som han faktiskt har ätit.

Vi träffade logopeden igår och medan vi pratade så åt Benjamin sin medhavda lunch; Digestivekex och mjölk. Han åt och drack som om han aldrig gjort annat och hon tittade förundrat på. Konstaterade att han använder både framtänderna och kindtänderna både till att bita och tugga. Konstaterade att han varken kväljdes eller satte i halsen. Konstaterade att han drack samtidigt som an hade mat i munnen, att han alltså blandade mat och dryck. Intressanta iakttagelser som vi inte gjort själva. Hon lyssnade till mina utläggningar om varför Benjamin börjat äta. Att vi aldrig kunnat göra detta utan de erfarenheter som finns både på Notube i Graz eller på den facebook-grupp för föräldrar som vill tro att deras barn kan äta själva.

Jag hoppas att hon tagit intryck och kommer ihåg vår berättelse. Får jag en stund över någon gång så ska jag göra en sammanfattning och lämna till alla logopeder vi varit i kontakt med och såklart till Benjamins barnläkare. Jag längtar efter att berätta för henne. Hon kommer att bli så glad!





4 kommentarer:

  1. WOW vad häftigt!!!! Njut av varje framsteg. Ni är grymma!!!!. Kramar i massor<3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Andrea!
      Vad som verkligen är grymt bra är att vi gör detta tillsammans. Alla vi som delar erfarenheter, som ger stöd, tröst, tips och råd!

      Radera
  2. Bagerskan Ingrid13 juli 2013 kl. 11:44

    Och han åt på en kaka och en bulle som jag bakat. Har aldrig i mitt tioåriga cafédrivarliv blivit så rörd över någon som ätit mina bakverk.
    Heja Benjamin - tack för att jag fick träffa dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingrid!

      Med den atmosfär, den kärlek, den omsorg som finns i Englas skafferi så är det väl ingen som kan låta bli att njuta av dina bakverk. Inte ens Benjaminimalimaten!

      Det var väldigt fint att få träffa er också.

      Radera