Jag hade nog så smått börjat acceptera att Benjamin inte äter. Jag vet inte om det är klokt eller inte - man får olika svar beroende på vem man frågar... Visst behöver jag acceptera och släppa och låta uppmärksamheten vändas mot Benjamins syskon som beräknas födas om en månad. Och nu verkar absolut som att han viktmässigt fixar en sondfri tillvaro. Han är en liten tjockis igen och vågen igår visade inte mindre än 8 510! Han är alltså tillbaka på sin -3-kurva som han låg på när vi slutade sondmata för snart 4 månader sedan.
Men samtidigt... ska vi vara nöjda innan han äter normalt? Innan han äter något annat än den av samhället subventionerade högenergimjölken som kostar 90 kr/litern? Jag håller på att ta sats att skriva om julhelgen till Notube. Positiva Notube som menar att "there is nothing better than a big family around for eating!". positiva Notube som definitivt menar att kvalitet går före kvantitet och att Benjamin verkar så redo man kan bli för att äta riktig mat.
Vi är några stycken i Sverige som provat coachning från Notube. Läs om vad Fridas mamma skriver om deras erfarenheter av Notube. En resa som varit allt annat än smärtfri men som till sist lett till att Frida äter och mår bra. Mycket intressant läsning för oss eftersom vi känner igen väldigt mycket;)
Det har för övrigt varit helt avgörande och mycket värdefullt att ta del av andras bloggas om barnen och maten. Andras bloggar inspirerade även mig att börja skriva om Benjamin. Ibland kort och koncist, ibland mer självutlämnande. Vid några tillfällen har jag skrivit ett blogginlägg och sedan dröjt någon dag med att publicera det. För att vara säker på att jag faktiskt vill dela det jag delar. Läs om vad Signes mamma skriver om att lämna ut delar av sitt liv och sina tankar till allmän beskådan. Mycket intressant läsning för mig eftersom jag känner igen väldigt mycket;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar