Det är inte bara Benjamin som är liten. Min värld är också rätt liten - för att inte säga minimal...
Ska jag sammanfatta dagen blir det nämligen; 25 gram, en kissblöja och flera klunkar vatten.
Om det är någon som skulle vara intresserad av att läsa om min lilla lilla värld tar vi en sak i taget:
25 gram: Idag la jag Benjamin på vågen, hade förvarnat Bvc-sköterskan (men det var väl riktat till mig själv egentligen;) med att det inte kommer att se roligt ut och att det minsann var läkare både i Sverige och i Österrike som hade stenkoll på Benjamin så hon behövde i alla fall inte oroa sig. Förvånad och lättad ser jag att vågen stannar på 7425 g, alltså 25 gram mer än förra tisdagen. Och detta trots att Benjamin hållits på svältdiet i fyra av dessa sju dagar. Notube har satt en gräns på 7000 gram. Mindre än så får Benjamin inte väga. Nu har vi mer marginal än vi trodde innan vi når den nedre gränsen.
En kissblöja: Igår frågade vi Notube om de kunde säga ungefär hur länge det brukar ta innan det händer något.
"Yes, the breakthrough comes faster, as little food the children have. On Zero calories it can take up to 48-72 hours but this is extreme, mostly around 1-2 days. But he is not receiving zero calories!"
Två ganska utmärkande egenskaper hos mig är att jag har dåligt tålamod och att jag är tävlingsinriktad. Ovanstående kommentar från Notube får följdaktligen effekten att jag blir besatt av tanken att ge Benjamin så lite mat som möjligt. Idag har den lille stackaren fått 50 ml för att kunna somna middag och 50 ml för att somna natt. Det blir en (1) dl på hela dygnet. På Bvc noterade jag att blöjan var torr. Helt torr. Men det var med glädje jag senare på dagen konstaterade att han i alla fall kissat en gång.
Flera klunkar vatten: Vi frågade också om hur vi ska veta när vi behöver ge honom vatten. Svaret blev att sätta honom i badkaret. "If he is thirsty , he will drink the bath water, please no soap adding!" Sagt och gjort. Två långa badpass idag. Det är härligt att se Benjamin bada. Han har verkligen roligt i och med vattnet. Och det verkar som han får i sig en del också. Flera klunkar. Idag började han dessutom "koka kaffe" med munnen i vattnet.
Detta är min lilla lilla värld: 25 gram, en kissblöja och flera klunkar vatten. Det sägs att hoppet är det sista som överger en. Och det kan man väl hålla med om. Det känns inte som det är några stora framsteg precis. Men än har vi inte helt tappat tron på att detta kommer att gå vägen. Men visst, emellanåt känns det som ren och skär galenskap hela det här spektaklet.
Det är för väl att jag jobbar varannan dag så att min värld inte imploderar helt och hållet!
Hugaligen. Jag tänker på er så det sprakar, gläds över de 25g och våndas över torra blöjor. Kram!
SvaraRaderaHeja tävlingsmamman, en egenskap som är bra till mycket.
SvaraRaderaDet där med att sätta honom i badet var ju smart - ett kul sätt att få in vätska i munnen och svälja det :) Bra kopplingar!
Skönt att ni har lite marginal att ta av på vikten - kör så det ryker.
Allt Guds bästa till er <3
Åså tänker jag så här:
SvaraRaderaDin värld är stor, det rymmer något av det största och viktigaste som finns; en mammas uthållighet grundad i en kärlek som övergår allt förstånd!
Lyckos Benjamin som har dig som mamma - verkligen!
Gläds med dig åt klunkarna av badvatten. Vill säga något värmande och uppmuntrande men hittar inte orden. Fint att få ta del av din blogg. Ni är stora kämpar hela familjen. Kram från mig o X. Tänker att små barn och hundar har mycket gemensamt. Överlevare som instinktivt vet och värnar det mest primära. Energi att överleva finns som bekant inte bara i mat och dryck.
SvaraRadera