fredag 7 juni 2013

Dag 2

"Han kommer aldrig att börja äta!"

Jag vet att det finns flera föräldrar som tänkt precis just så.  Och som ändå sett sina barn börja äta! Jag tänker mycket på dem (och vet att några av dem tänker på oss...)

Precis så känns det.  Att Benjamin kommer aldrig att börja äta. Det är omöjligt att ens föreställa sig hur det skulle gå till. Jag kan inte se hur det skulle kunna hända. Hur det skulle kunna vara möjligt. Det känns sååå avlägset....

Men det har ju hänt tidigare. Att barn börjar äta. Jag har ju träffat flera barn som börjat äta efter en sondavvänjning och grundprincipen är densamma; att barn äter när de blir tillräckligt hungriga. Det låter  så logiskt men det är så svårt!

För vi vill inte se Benjamin hungrig. Vill inte se honom ledsen, arg, förtvivlad eller håglös. Men vi vill att han ska bryta sina invanda mönster. Vi vill att han ska äta annat än på flaskan. Därför fortsätter vi. Därför har han bara fått 2 deciliter i sin flaska under dagen.

På eftermiddagen idag kapitulerade han inför flaskan med ett stort uppklippt hål och drack därifrån den ena decilitern. Det var ändå ett framsteg!

Och vad gäller den inflammerade mollusken har läckt lite var och är på bättringsvägen...


6 kommentarer:

  1. Tänker på er, fast jag inte känner er! Håller tummarna för att det ska gå bra:)

    SvaraRadera
  2. Heja, heja!!
    Ni är fenomenala, styrkekramar till er!

    /Tina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fenomenala eller... vansinniga? Vem avstår frivilligt från att ge sitt barn mat? Just nu känns det mest som vansinne detta...

      Radera
    2. Ni är fenomenala för att ni vågar. Och orkar.

      /Tina

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera