Visst äter han.
Övar och övar.
Men man får vara på sin vakt. För ännu roligare än att äta är att flytta saker (mat) från ett ställe till ett annat. Till exempel hälla skålen med kaksmulor i tallriken med spaghettit (just det, spaghetti i singularis). Eller hälla vattnet i skålen med kaksmulor. Eller spaghettit i glaset med vatten. Eller blanda vatten och filmjölk genom att hälla fram och tillbaka mellan muggarna. (Det är jätteroligt!!!!) Eller lägga pappret som vi torkat upp med i skålen med kaksmulor. Eller en stor sten i glaset med filmjölk...
Därför blir det till att börja med antingen glas eller tallrik. Eller mat utan tallrik. Men Benjamin har också börjat vilja ha allt vad alla andra har. Och det vill vi ju ge honom. Så det brukar ofta bli väldigt många olika sorters mat hos Benjamin. I små skålar. Eller på en tallrik. Och så slutar det i en enda röra alltihopa...
Ja ja... allt har sin tid. Att kladda har sin tid och bordsskick har sin tid. Smutsiga golv har sin tid och rena golv har sin tid. Kaksmulor har sin tid och annan mat har sin tid.
Nappflaskan har definitivt haft sin tid. Men den tiden är över nu. Halleluja!
Det du beskriver är ju ett fullt normalt beteende när man börjar äta mat. Benjamin är bara lite äldre men förhoppningsvis går fasen fortare eftersom han är äldre.
SvaraRaderaHeja, heja er alla!
Absolut. Skillnaden är bara att när Klara kladdar för mycket tar vi maten från henne men det vill vi inte göra (ännu) för Benjamin. Han får kladda men inte hon. Han får kaka men inte hon. Han får ny mjölk när han häller ut sin men inte hon. Allt har sin tid!
RaderaExakt, allt har sin tid! Och just nu verkar detva Benamins ät-tid:) maria
SvaraRaderaJapp! Han ägnar mycket tid åt att äta. Långsamt och omsorgsfullt. E verklig förebild vad gäller att finfördela maten innan man sväljer!
Radera