Nu är det precis en vecka sedan Benjamin började äta fast föda! Han föredrar fortfarande torra, spröda konsistenser men nu äter han också kex med ganska mycket smör på och wafers med fyllning.
Han blir mer och mer nyfiken på annan mat. Idag läppjade han på en äggula till exempel...
Så ökar han takten också! Ett digestivekex med smör på tog idag bara ca fem minuter jämfört med den halvtimme det tog att äta det första kexet för exakt en vecka sedan...
Han både skrattar och gråter på kvällarna när han får sin efterlängtade näringsdryck i muggen. Den är efterlängtad men inte särskilt saknad tror jag. Jag tycker mig nämligen se en plirande stolthet i Benjamins ögon när han äter tillsammans med oss andra.
Härligt!
SvaraRaderaInstämmer helt!
RaderaVilken fantastisk resa han gör, er fine lille kille!
SvaraRadera/ Christina
Ja, han gör ju det! Och vi undrar lite hur denna resa kommer att påverka framför allt talet men också utvecklingen i övrigt. Det hade ju varit riktigt stort!!
Radera